17 februari 2011

Monstret

Igår trodde jag Isabella hade blivit tokig. Hon vägrade sätta på sig overollen, men när jag sen hade bänt ner henne i den skrek hon som en galning. Okej att hon kanske inte alltid vill ha på sig den, men hon brukar ge med sig efter ett tag. Men icke...hon skrek o skrek som en galning. Sedan låg hon som apatisk i pulkan påväg till dagis. En tjej vi mötte kommenterade Isabella med "den var en slagen en"...Isabella rörde inte en min.

När jag sedan skulle hämta henne var hon hur glad som helst. Fröknarna sa att allt hade gått så bra idag. SÅ tog jag fram overollen och Isabella börjar säga nej och springer ifrån mig. Jag försöker i säkert en kvart att få henne att förstå att vi måste ha den på för att kunna gå hem...men icke. Hon vägrar. Till slut får jag bända ner henne igen och hon skrek o skrek. Sedan springer hon ifrån mig. En mamma kommer förbi o frågar om jag slår henne då hon hörde henne enda från parkeringen. (på en skämtsamt vis såklart!) Men Isabella fortsätter att skrika och vill absolut inte ha tröst från mig. Hon springer till parkeringen, det enda som stannar henne är grinden, så när jag kommer för att hämta henne igen springer hon tillbaka till avdelningen igen o in igen. Jag försöker fråga vad det är som är fel o helt plötsligt säger hon Pippi. Hon springer in fortfarande helt hysterisk och pekar på en kompis Pippi som ligger på hyllan. Hon får Pippi och kramar dockan, å lugnar ner sig lite. Men vi kan ju inte ta med Pippi hem. Jag försöker säga att vi måste lämna Pippi här, vilket gör att hon börjar skrika o blir jätteledsen igen.

Det slutar med att jag tar upp Isabella i famnen bär henne, får sätta fast snöret från pulkarn bak i byxorna o gå hem. En av fröknarna som är ute med några barn, undrade om det var Isabella som skrek hela tiden. Hon säger säger att det innte var några problem när de satte på henne oversollen på förmiddagen. Alltså har det bara med mamma att göra...det känns ju bra i alla fall. Efter ett tag lugnar Isabella ner sig o lägger huvudet på min axel o slappnar av. Väl hemma springer hon fram till Pippi och kramar henne hårt o länge. Sedan är allt saom vanligt igen, men jag är helt slut.

Idag fick Isabella ha med sig sin Pippi till dagis...jag hoppas det går bättre då!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar