En vecka går fort

Nu har Morgan o Isabella åkt iväg med taxi till flyget. Det har varit otroligt lyxigt att ha familjen här. Isabella har charmat både personal och kollegor som vanligt, söt ungen.

I måndags fick jag ledigt och kunde åka med Morgan o Isabella till Budapest. Vi hyrde en bil och drog iväg. Det tar ca 2,5h dit. Vi bestämde oss för att ta en båttur på Donau för att få se lite och utan att behöva gå runt så mycket. Men båtturen var inte speciellt imponerande, men vi fick i alla fall se lite. Isabella var nöjd bara med att få åka båt. Sedan blev det en sväng på gå gatan. Vi hittade ett sött litet puzzel till Isa. Sedan var det dags att ta sig ur stan och bege sig hemåt.

Budapest är inte den lättaste staden att köra bil i. Vi åkte vilse några gånger men till slut fann vi motorvägen mot Balaton. Då brakade ovädret igång och det spöregnade och blåste helt enormt. Så pass att vi missade avfarten mot Héviz och insåg det ca 6 mil bort. Isabella var halvnöjd med att sitta i bilen, kl hade blivit 22.00. Men till sist hittade vi hem igen och alla somnade sött i sängen.

Magen mår mycket bättre nu. Jag hade sammandragningar och ilningar i ca 2-3 dagar, men nu är det helt borta. Hoppas det dröjer innan det kommer tillbaka. Bebisen sparkar lite då o då så man märker att hon mår bra.

Nu är det bara en dryg vecka kvar och det mesta rullar på ganska bra här. I dag är vi lediga, eller vissa av oss i alla fall. Jag ska åka 1,5 timme bort och skriva kotrakt och hämta lite skor, men jag ska få sällskap av Pernilla, vilket underlättar dagen =)

MVC

Det känns inte riktigt som om magen mår topp trim. Jag tror jag har fått tidiga sammandragningar. Å de känns lite som mensverk, men ändå inte. Det har även börjat ila i ljumskarna...jag gissar på att det är fogarna som är på G att börja göra ont. Man kan ju sammanfatta att jag mått bättre. Det hade varit skönt om man varit hemma o bara slängt in sig hos MVC för en koll, men jag ska på ultraljud den 4 oktober, så det blir nog bra. Det är nog bara vila och ta det lugnt som gäller.

Men det känns ändå helt underbart nu när Morgan o Isabella är här. De badar och njuter av 5 star hotell =) Det är dock inte så barn anpassat, så kvällarna är lite svåra att roa Isa. Men i morgon kommer Pernillas kille Stefan o deras två barn Tilde 5 år och Adam 3 år, då kommer Isabella få fullt upp att hänga på =)

I morgon har vi hyrt bil och ska åka till Budapest över dagen. Det ska bli skoj att få se stan. Jag ska verkligen passa på att vila magen och njuta av Morgan o Isa och att vara ledig för en dag.

Snart är familjen samlad igen!

Nu är det mindre än 24h tills Morgan o Isabella kommer ner. Jag längtar så jag är alldeles pirrig =) Jag ska försöka skämma bort Morgan så gott jag kan med tanke på hur duktig han varit som ensamstående pappa under flera veckor. Jag har fantastiskt inte längre koll på hur länge jag varit borta...det måste ju vara nästan 4 veckor nu. Jag lovar, det känns i hjärtat!

Jag är nu helt återställt efter sjukhusupplevelsen, vilket känns jätte skönt och som jag firade med att ta ett kvälls dopp i poolen. Niiice =)

Jag har börjar kika på True Blood, som Maria o Anna har med sig. Shit vad man blir beroende. Har redan betat av säsong 2 och börjat med 3:an. Får hoppas på att lillen blir en långtidsammare och ingen 5-menutare som Isabella, så jag kan sitta o titta på True Blood i vinter/vår.

Lite bilder från Héviz

Skogen här är otroligt tät och frodig, troligtvis på grund av Thermal Lake. Bilden till höger visar bara en liten å som går från sjön. Sjöns temperatur går aldrig under ca 26°. Just nu ligger den säker på ca 30°. Det är väldigt varm o klart vatten.

Som ni ser är vägarna väldigt bra och det är nästa lite svenskt landskap, förutom alla vingårdar.

En dag besökte vi en loppis. Som hemma fast borta, massor av skräp.

Pizzan här är riktigt bra, speciellt den här Hawaiin! Héviz är en väldigt lite men mysig by med små butiker och restauranger. Héviz är lite som ett mecka för alla gamla och sköra, då de tydligen ska må väldig bra av att bada i Thermal lake.

Här är utsikten från mitt rum. Poolen är varm och inbjudande varje dag. Klockan 07.00 varje morgon är det vattengympa. Genomsnittsåldern på deltagarna ligger på 75 år skulle jag gissa. Ganska sött att titta på vid frukosten. ;-)

Kvinnofängelset

Jaha, då har man fått erfara sjukhus här i Ungern också. För två dagar se börja jag blöd och kände då att det kanske skulle vara bra att uppsöka läkare. Jag fick hjälp av våran tolk Panna som tog mig till ett BB. Där undersökte de mig och sa att allt såg bra ut. Men de ville även göra ett ultraljud. Så jag blev inskriven för att göra ultraljudet dagen efter.

I stort var sjukhuset ganska fräscht. Men inte riktigt som hemma, direkt. Jag fick en spruta i rumpan som gjorde mig ganska groggi. Den skulle få mig att slappna av och somna ganska snabbt...vilket var väldigt skönt. Känner dock fortfarande av vart de satte sprutan...

Jag fick dela rum med en väldigt ung tjej som inte kunde ett ord engelska. Det kunde i o försäg inte de som jobbade på sjukhuset heller. Det gjorde det ganska svårt att veta vad som gällde. Som tur visste Panna det. Anna o Maria åkte till hotellet och hämtade lite sovgrejer och bestick, toarulle, vatten, mackor o mat. Vad kan man säga...den svenska vården är ganska bra.

Dagen efter sov jag mycket. Efter lunch kom Panna och passande nog blev det dags för ultraljud då. Panna följde med o översatte vad doktorn sa. Bebisen mådde bra och han förstod inte varför jag blödde. Jag fick även reda till 90% veta vad det skulle bli för kön =) Jag fick även en bild med mig.

Efter detta räknade jag med att bli utskriven, men de ville så klart inte släppa ut mig. Jag fick spendera ännu en natt på sjukhuset. Hela den dagen och natten började jag få känslan av hur det skulle kunna vara på ett kvinnofängelse. Dela cell med någon, ingen kontakt med omvärlden (internet), mat på en bricka som någon bestämt vad o hur mycket du ska äta och när. Man har egna bestick, egen mugg, eget toapapper...nja jag skulle inte vilja spendera allt för många dagar där.

Idag blev jag i alla fall utkvitterad av Anna, vilket kändes väldigt skönt. Läkaren ville ha kvar mig, men jag lovade att vila mycket och inte lyfta tungt osv. Så nu är jag tillbaka på vårt femstjärniga hotell, med buffé, eget rum och internet ;-) Jag känner mig redan bättre!