3-års trots

Ja, nu är vi inne i en klassisk 3-års trots.


Följande rader kändes ganska bra att läsa.


Att tänka på

•    Ett trotsigt barn behöver motstånd. Det är inte fel att våga sätta stopp, bli arg och hindra barnet. Det är tvärtom viktigt, genom att ge motstånd hjälper vi barnet framåt i utvecklingen. Därmed inte sagt att vi måste ta alla konflikter - det kan bli outhärdligt många. Ibland måste vi  "välja våra krig". (Jag har brunnit till och från av ilska hela helgen.)

•    Mitt i en intensiv trotsperiod känns det som att den aldrig kommer att ta slut. Men den tar slut och ofta följs trotsperioden av en ovanligt lugn period. (Jag hoppas den kommer lagom till sommaren.)

•    Det är svårt att vara lugn och konsekvent när det stormar som värst. Det är naturligt att man som förälder växlar mellan att hota, skrika, straffa, övertala, gråta och muta. Det mår barnet inte dåligt av. (Check, check, check, check, nja, check!)

•    Barn är olika. En del gråter istället för att skrika då de trotsar. Därför kan vi inte alltid behandla syskon på samma sätt.  (Bella skriker först gråter lite sen ibland.)

•    Det kan vara lugnande och tröstande att prata med andra föräldrar med barn i samma ålder. Många tror att de är ensamma om att ha ett "omöjligt" barn och känner sig misslyckade. (Bella är är inte ensam. Det är ganska ofta nu som vi hänger med fler i samma sits. Då jagar de upp varandra ännu mer, puh! Det blir ofta världskrig om saker som, jag hade den dockan! Du få inte leka med den!)